Nyhetsbrev 4, november 2005

Danmark

Danmarks nye personnavnelov blev vedtaget under stor dramatik af det danske folketing i juni 2005. Forud var gået en pressekampagne med helsidesannoncer fra bl.a. adelsforeningen. Bekymringen gik på, at de almindeligste efternavne fremover vil kunne tages af alle, der måtte ønske det, selvom de ikke har en slægtstilknytning til navnet. Selvom de adelige navne med en oprindelig grænse ved 1.000 navnebærere ikke var "i farezonen", mente debattørerne, at lovændringen ville være en glidebane, der til sidst helt ville udhule beskyttelsen af slægtsnavnene mod misbrug. Et politisk aspekt af dramatikken var, at alle partier undtagen regeringens støtteparti, Danske Folkeparti, støttede forslaget. Dette skulle naturligvis udnyttes til drillerier. Enden blev at loven blev vedtaget mod at grænsen for efternavne, der bliver stillet til fri afbenyttelse sættes ved 2.000 navnebærere. I tal er det ca. 150 navne, der gives fri.

 

Arbejdet med at finde på navne til de nye danske storkommuner – kommunalreformen træder i kraft 2007 – fortsatte med at give overskrifter i forsommeren 2005. Stednavneudvalget har måttet besvare mange pressehenvendelser, og den interne uenighed ude i landet er i nogle tilfælde blevet rettet mod eksperterne. Der kan dog ikke være tvivl om, at navnekundskaben har medvirket til at undgå godkendelse af navne, som ville have været i strid med danske retskrivningsregler. En nordsjællandsk kommune, der ønskede at hedde Kongsdal efter et par gårde i kommunen, måtte efter indgriben fra Indenrigsministeriet opgive dette navn, der i forvejen er navnet på en herregård på Midtsjælland. I stedet valgte man det mere neutrale Egedal, men blot for straks at rage uklar med en dansk familie i Malmö, der bærer med dette navn som beskyttet efternavn. Da Egedal er et hyppigt forekommende stednavn, klarer kommunen måske frisag i anden omgang. Samtlige navne på det nye Danmarkskort kan findes på: http://www.im.dk//imagesupload/dokument/Kommunekort%20uden.pdf.

 

Afdeling for Navneforskning markerede den 7. oktober Vibeke Dalbergs fratræden fra Københavns Universitet med forelæsninger "Langs navneforskningens grænser" af Frans Gregersen, Berit Sandnes og Ebba Hjorth. Der var mødt et stort publikum op også fra Uppsala, Lund og Oslo for at fejre Vibekes mangeårige indsats. Desværre er økonomien på Københavns Universitet ikke for god, og man har derfor indført ansættelsesstop. Der er derfor ikke umiddelbart en erstatning for Vibeke på vej, men vi håber, at situationen løser sig. Desuden håber vi på, at Vibeke vil være aktiv inden for navneforskningen mange år fremover, nu da hun slipper af med det administrative pligtarbejde.

 

Det planlagte NORNA-symposium på Bornholm i 2006 ser ud til at blive velbesøgt og med en bred vifte af foredrag. Arrangørerne: Birgit Eggert, Bente Holmberg og Bent Jørgensen har inspiceret forholdene og udvalgt de mest spændende besøgsmål for en ekskursion. Vi ser frem til at møde mange kolleger næste år.

 

Michael Lerche-Nielsen

 

 

Finland

Place names and identities in multicultural contexts

Ett internationellt och tvärvetenskapligt symposium om ortnamn och identiteter i mångkulturella kontexter organiseras i Kárásjohka, Norge, 17.–20.8.2006. Syftet med symposiet är att samla ihop forskare inom olika vetenskapsområden och att diskutera om empiriska och teoretiska utmaningar inom ortnamnsforskning. Symposiets tematiska sessioner skall handla om ortnamn och identiter i flerspråkiga och ursprungliga kontexter, urbana ortnamn och identiter och föränderlig status av ortnamnsforskning inom olika discipliner. I symposieprogrammet ingår plenumföredrag, sessioner med föredrag och exkursioner. En av organisatörerna är Terhi Ainiala i Forskningscentralen för de inhemska språken. Hon ger gärna också mera information om symposiet (terhi.ainiala@kotus.fi).

 

Terhi Ainiala

 

 

Island

Undervisningsministeriet forbereder et lovforslag om at fem institutioner der beskæftiger sig med "islandske studier" bliver slået sammen til ét institut ved Islands universitet. Det drejer sig om Stofnun Árna Magnússonar á Íslandi (Det arnamagnæanske institut i Island), Orðabók Háskólans (Islands Universitets ordbogsprojekt), Örnefnastofnun Íslands (Islands stednavneinstitut), Íslensk málstöð (Islandsk sprogsekretariat) og Stofnun Sigurðar Nordals (Sigurður Nordals institut, der har været center for islandskundervisning og litteraturformidling i udlandet).

 

Svavar Sigmundsson

 

 

Norge

Siste helg i mai ble det arrangert et svensk-norsk seminar i Skammestein i Valdres. Sju norske og elleve svenske navneforskere drøftet framtidsutsiktene for faget. Nærmere referat finnes i Nytt om namn 41, som kom ut i slutten av juli. Meldingsbladet inneholder som vanlig også oversikt over planlagte arrangementer; her skal nevnes den nært forestående dagskonferansen Stadnamn i nordisk og internasjonalt perspektiv (21. oktober), som faller sammen med møtet i UNGEGNs nordiske avdeling den 20. (på Statens kartverk, Hønefoss) og 22. (i Oslo).

 

Endringene i lov om stadnamn, som ble omtalt i forrige nyhetsbrev, skal iverksettes fra 1. august 2006, og forberedelsene til arbeidet med nye retningslinjer for skrivemåten av stedsnavn er i gang. Dette var blant sakene som ble drøftet på årets samrådingsmøte for navnekonsulenttjenesten, som denne gangen ble holdt på Hønefoss 29. og 30. september.

NFR-prosjektet for skanning og innskriving av navnemateriale fortsetter, nå med innskanning av originalkart. Over 3000 kart fra Bergen og Oslo er hittil skannet inn, og arbeidet med å legge materialet til rette for bruk på internett vil forhåpentligvis kunne fullføres i løpet av høsten.

Stipendiat Benedicta Windt foreleste om litterær onomastikk på møtet i Det norske vitenskapsakademi i Oslo 29. september.

 

Tom Schmidt

 

 

Sverige

Planeringen av det kommande NORNA-symposiet i Umeå pågår och en formell inbjuden kommer att sändas ut under hösten. Tidpunkten för symposiet är prel. satt till oktober 2006. Symposiets tema kommer att ge utrymme för föredrag och diskussioner kring såväl ortnamn som personnamn (och övriga namn) och då särskilt inriktas mot situationer och skeenden i flerspråkiga och flerkulturella miljöer förr och nu.

 

Endagssymposiet "Arkeologi och bebyggelseonomastik – ortnamnen och den nya lerslättsarkeologin" i Uppsala den 18 november 2005 genomförs som tidigare aviserats men med någon liten justering av programmet. I inbjudan till symposiet läser man bland annat: "De senaste decenniernas händelseutveckling inom arkeologin har bokstavligt talat ritat om bilden av järnålderns bebyggelse i Mälardalen. Man anser sig nu veta att /…/. Allt detta har i grunden förändrat förutsättningarna också för ortnamnsforskningen." Föreläsare är Bo Gräslund, Hans Göthberg, Jan Paul Strid, Alf Ericsson, Gert Franzén, Per Vikstrand och Torun Zachrisson.

 

Torsdagen den 29 september 2005 överlämnade regeringen propositionen (2005/06:2) Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik till riksdagen. Regeringen föreslår att den centrala, statligt finansierade språkvården samordnas och ges utökade resurser för ett vidgat verksamhetsområde. Den nya språkvården organiseras i myndighetsform och samordnas med Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI). Basen för den nya språkvården bör, förutom SOFI:s verksamhet, vara den verksamhet som i dag bedrivs av Svenska språknämnden, Sverigefinska språknämnden och Klarspråksgruppen i Regeringskansliet. Därutöver föreslås den samlade språkvården ha resurser för språkvård som rör det svenska teckenspråket och de nationella minoritetsspråken – samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Vidare skall finnas resurser för att överblicka situationen för samtliga språk i Sverige och dessutom för terminologi- och språkteknologifrågor liksom andra mer övergripande språkpolitiska frågor. Till dessa hör även att motverka språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor. Regeringen kommer att utse en organisationskommitté för att föreslå den närmare utformningen av språkvårdsorganisationen. Denna planeras börja sitt arbete den 1 juli 2006.

 

Regeringen föreslår också ytterligare insatser för att främja dialekter. Regeringen bedömer att SOFI har goda förutsättningar, i synnerhet med sin geografiska spridning över landet, att arbeta aktivt med att främja dialekter, t.ex. i samarbete med skolor, bibliotek och museer. I budgetpropositionen för 2006 föreslås därför att SOFI tillförs 800 000 kronor för verksamheten med dialekter.

 

Propositionen i sin helhet finns bl.a. på www.regeringen.se/utbildning.

 

Staffan Nyström