Nordisk navnebibliografi 2010

Redigert av Birgit Eggert, Leila Mattfolk, Paula Sjöblom, Anfinnur Johansen, Guðrún Kvaran, Ole-Jørgen Johannessen, Tom Schmidt og Per Vikstrand

1. Danmark

Afdeling for Navneforskning, diverse medarbejdere. 2010. Alexander, Ribe, Aprilvej, Majbritt, Emma, Sommer, Basse, Århus, Aarhus, Voss, Blækhuse. Månedens navn på navn.ku.dk: http://navn.ku.dk/maanedens_navn/

Bøje Andersen, Janne. 2010. Veje ind i arkæologien. [Ways into archaeology.] 192 s. Århus.

Christensen, Lisbeth Eilersgaard. 2010. Stednavne som kilde til yngre jernalders centralpladser. [Place-names as a source of information about central-places in the Late Iron Age.] Ph.d.-afhandling. Københavns Universitet 2010. 273 s. + 88 s. bilag.

Dalberg, Vibeke. 2010. Stednavne i ny funktion som stednavne. [Place-names in new place-name functions.] Terje Larsen & Tom Schmidt (red.), Botolv – onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. 13–18. Oslo: Novus Forlag.

Dam, Peder & Johnny Grandjean Gøgsig Jakobsen. 2010. Nordvestsjællands kystbebyggelse fra vikingetid til ca. 1700. [Coastal settlements in North West Sealand from the Viking Age until c. 1700.] Kystkultur – Fra Nordvestsjælland 2009. [udgivet 2010.] 11–45.

Dyhr, Anne. 2010. De svenske stenhuggere på Nordbornholm 1860-1921. Studier i den bornholmske stenindustris historie [The Swedish stonemasons on Bornholm 1860-1921. Studies in the history of the stone industry on Bornholm.] Bornholmske Samlinger. IV. række, 4. bind. 8–115.

Eggert, Birgit & Peder Gammeltoft. 2010. Nordisk namnforskning 2009. Litteraturkrönika. 2.1 Danmark. [Nordic name research 2009. Summary of Bibliography. Denmark.] Namn och bygd 98.

Eggert, Birgit. 2010. De hyppigste navne bliver sjældnere. [Frequent names are becoming rarer.] Mål og mæle nr. 1, 2010. 26–30.

Eggert, Birgit. 2010. Hvad betyder holt. [What does holt mean.] Mål og mæle nr. 2, 2010. 3–4.

Farø, Ken. 2010. Færøerne eller Farø. [Faroes or Farø.] Mål og mæle nr. 4, 2010. 3–4.

Fellows-Jensen, Gillian. 2010. Place-names as evidence for urban settlements in Britain in the Viking period. John Sheehan & Donnchadh Ó Corráin with Shannon Lewis-Simpson (eds.), The Viking Age: Ireland and the West, Papers from the Proceedings of the Fifteenth Viking Congress, Cork, 19–27 August 2005. 89–96. Dublin.

Fellows-Jensen, Gillian. 2010. Norse gata in various disguises of Norn and Scots origin in Shetland. Turið Sigurðardóttir & Brian Smith (eds.), Jakob Jakobsen in Shetland and the Faroes. 110–121. Lerwick & Tórshavn.

Fellows-Jensen, Gillian. 2010 (Rec.). Alex Woolf (ed.). Scandinavian Scotland – Twenty Years After: The Proceedings of a Day Concerence held on 19 February 2007, St. John’s House Papers No. 12: St Andrews 2009. The Innes Review 60:2. 176–179.

Gammeltoft, Peder. 2010. Norden Division-møde i Uppsala 29. oktober. [Norden Division Meeting in Uppsala October 29th.] Nytt om namn 51. 18.

Gammeltoft, Peder. 2010. Stednavneudvalget fylder 100 år [The centenary of the Danish Place-Names Committee.] Nytt om namn 51. 20.

Gammeltoft, Peder. 2010. UNGEGN, de Forenede Nationers samarbejde om geografiske navne – en hjertesag for Botolv. [UNGEGN, the United Nations cooperation on geographical names – at the heart of Botolv.] Terje Larsen & Tom Schmidt (red.), Botolv – onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. 19–24. Oslo: Novus Forlag.

Gammeltoft, Peder. 2010. Shetland and Orkney Island-Names: A Dynamic Group. R.M. Millar (ed.), Northern Lights, Northern Words. Selected Papers from the FRLSU Conference, Kirkwall 2009. 15–25.

Gammeltoft, Peder. 2010. Historical Geography as Research Infrastructure: A Presentation of DigDag, the Digital Atlas of Denmark's Historical-Administrative Geography. A. Kinda, T. Komeie, S. Minamide, T. Mizoguchi & K. Uesugi (eds.), Proceedings of the 14th International Conference of Historical Geographers, Kyoto 2009. 227–227. Kyoto.

Gammeltoft, Peder. 2010. Norden Division. UNITED NATIONS GROUP OF EXPERTS ON GEOGRAPHICAL NAMES Information Bulletin 39. 2 s.

Gammeltoft, Peder & Birgit Eggert. 2010, se under Eggert, Birgit.

Hamann, Martin. 2010. Fornavnets rytmiske struktur. En analyse af dåbslisterne fra Vor Frue sogn i København 1650–1980 med særligt henblik på treleddede fornavnekombinationer. [The rhythmic structure of forenames: A study of the baptismal rolls of the Cathedral Church of Our Lady in Copenhagen from 1650 to 1980, with a special focus on combinations of three forenames.] Studia anthroponymica Scandinavica 28. 57–85.

Holm, Lilliane Højgaard. 2010. Navnemoder og modenavne i Østermarie sogn 1805–1909. [Name fashions and fashionable names in Østermarie Parish 1805–1909.] Bornholmske Samlinger. IV. række, 4. bind. 129–155.

Jakobsen, Johnny Grandjean Gøgsig. 2010. -ville vikinger i Normandiet: Normanniske stednavne som kilde til vikingernes tilstedeværelse. [-ville Vikings in Normandy: Normannic place-names as a source for the Vikings’ existence.] Beretning fra otteogtyvende tværfaglige vikingesymposium 2009. [udgivet 2010.] 21–34.

Jakobsen, Johnny Grandjean Gøgsig & Peder Dam. 2010, se under Dam, Peder.

Jørgensen, Bent. 2010. Frequency of occurrence as a significant element in the documentation. Material of relevance for the Danish place-names Pebringe, Attemose, Kyse and Mellemkyse. Probleme der Rekonstruktion untergegangener Wörter aus alten Eigennamen. Akten eines internationalen Symposiums in Uppsala 7.–9. April 2010. Hrsg. von Lennart Elmevik & Svante Strandberg. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 112.) 69–77.

Jørgensen, Bent. 2010. Slutpunktum. [Final, full stop.] Mål og mæle nr. 3, 2010. 21–24.

Jørgensen, Bent. 2010 (Rec.). Namn och kulturella kontakter. Handlingar från NORNA:s 37 symposium i Hapsal den 22–25 maj 2008. Red. av Leila Mattfolk & Terhi Ainiala (2009). Studia anthroponymica Scandinavica 28. 160–162.

Jørgensen, Bent. 2010 (Rec.). Kåre Hoel: Bustadnavn i Østfold. Bd. 8 Idd. Utgitt av Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo, ved Margit Harsson. Novus forlag. Oslo 2008. Namn og nemne 27. 108–111.

Lerche Nielsen, Michael. 2010. Kort proces. Tre skånske torp-navne †Nilstorp, †Bengtstorp og †Briderup. [Short process. Three Scanian torp-names †Nielstorp, †Bengtstorp and †Briderup.] Namn och Bygd 98.

Mikkelsen, Jørgen. 2010. 100 års debat om stednavnes retskrivning. Nogle refleksioner i anledning af Stednavneudvalgets 100 års jubilæum [100 years of debate on the orthography of place-names. Some reflections on the occasion of the centenary of the Danish Place-Names Committee.] Fortid og Nutid 2009. 293–304.

Mikkelsen, Jørgen. 2010. Hundrede års udvalgsarbejde. [100 years of Place-Names Committee work.] Nordisk Arkivnyt 4, 2010. 163–164

Rasmussen, Tove Glud. 2010. Stednavne i Viby. [Place-names in Viby.] Vibybogen 2010. Viby lokalhistoriske Forening. 13–24.

Rentenaar, Rob. 2010 (Rec.). Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences. Uppsala 19-24 August 2002 4. Ed. Eva Brylla & Mats Wahlberg in collaboration with Dieter Kremer & Botolv Helleland – Institutet för språk och folkminnen, Uppsala (2008). Amsterdamer Beiträge zur älteren Germanistik 66. 296–298.

Schack, Jørgen. 2010. Distinctive names: constraints on brand name creation. Onoma 43 (2008). 57–72.

Vogt, Susanne. 2010 (Rec.). Bo J. Theutenberg: Mellan liljan och sjöbladet 1:1. Gamla släkter i Västergötland (2008); 1:2. Källor, bilagor, register (2009). Studia anthroponymica Scandinavica 28. 166–169.

2. Finland

Ainiala, Terhi. 2010. Ainosta on moneksi, Väinöstä Vellamoon: kalevalaisia nimiä ajassamme. [On names from the Kalevala used today.] Pirta 2010/4. 19–21.

Ainiala, Terhi. 2010. Edistystä Kitymarketista. [On English used in company names.] Hiidenkivi 2010/2. 24.

Ainiala, Terhi. 2010. Hyvät, pahat ja rumat nimet. [The good, the bad and the ugly names. (On new names for government agencies.)] Hiidenkivi 2010/1. 24.

Ainiala, Terhi. 2010. Kepeästi Pilvilinnankadulla. [On the names of streets and roads.] Hiidenkivi 2010/4. 24.

Ainiala, Terhi. 2010. Luonnonsuojelua Koivujärvellä. [On place names with names of trees as modifiers (koivu 'birch')]. Hiidenkivi 2010/5. 29.

Ainiala, Terhi. 2010. Nimien kolinaa. [The clatter of the names (On onomatopoetic names).] Hiidenkivi 2010/3. 19.

Ainiala, Terhi. 2010 (Rec.). Nimikkeen taipuminen lehtikielessä. [Inflection of titles in Finnish newspapers.] Taru Viinikainen. 2010. Taipuuko "akrobaatti Aleksandra"? Nimikekonstruktio ja nimikkeen taipuminen lehtikielessä 1900-luvulta 2000-luvulle. Hiidenkivi 2010/4. 47.

Ainiala, Terhi. 2010. Place names – changes and losses. Eva Brylla, Maria Ohlsson & Mats Wahlberg in collaboration with Wolfgang Haubrichs & Tom Schmidt (red.), Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences Uppsala 19–24 August 2002. 5. 297–304. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.

Ainiala. Terhi. 2010. Somalier som namnbrukare i Helsingfors. [Somalis as name users in Helsinki.] Staffan Nyström (red.), Namn – en spegel av samhället förr och nu. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 41.). 36–51.

Ainiala, Terhi. 2010. Use of slang toponyms in Helsinki. Nicolas Pepin & Elwys De Stefani (red.), Eigennamen in der gesprochenen Sprache. 101–125. Tübingen: Narr Verlag.

Ainiala, Terhi. 2010. Vaarilla on Jaguaari. [My grandfather has a Jaguar. (On brands of bicycles).] Hiidenkivi 2010/6. 35.

Ainiala, Terhi & Hanna Lappalainen. 2010. Helsinki, Hesa vai Stadi: miten Helsingistä puhutaan? [Helsinki, Hesa or Stadi? How do people talk about Helsinki?] Kielikello 2010/2. 4–7.

Ainiala, Terhi & Hanna Lappalainen. 2010. Miten Helsingistä puhutaan? [How do people talk about Helsinki?] Virittäjä 2010/1. 71–107.

Ainiala, Terhi, Jani Vuolteenaho & Heikki Paunonen. 2010. Sörkan kundit stadissa [The Sörka (slang for Sörnäinen (a district in Helsinki)) guys in Stadi (slang for Helsinki).] Kallio-lehti 2010/1. 3, 12.

Ainiala, Terhi. 2010, se Vuolteenaho & Ainiala. Ainiala, Terhi. 2010, se Vuolteenaho, Ainiala & Wihuri.

Alanen, Timo (red.). 2010. Pien-Savon pohjoisosan maantarkastusluettelo vuosilta 1562–1564. [The land survey register for the northern parts of Pien-Savo 1562–1564.] Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen verkkojulkaisuja 19. Helsinki: Kotimaisten kielten tutkimuskeskus. Alanen, Timo. 2010. Piirteitä Eurajoen Saarenkylän paikannimistöstä. [Features of place names in Saarenkylä in Eurajoki.] Kotiseutumme Eurajoki 28. 124–139. Barnholmar. [On islands with the name Barnholm.] Månadens ord 2010: juli. Forskningscentralen för de inhemska språken.

Blomqvist, Marianne. 2010. Vem får fira namnsdag i Svenskfinland i framtiden? [Who will be able to celebrate name days in Swedish-speaking Finland in the future?] Språkbruk 2010/1. 29–31. Även som webbpublikation: .

Blomqvist, Marianne. 2010. Vem får fira namnsdag i framtiden? [Who will be able to celebrate name days in the future?] Yliopiston nimipäiväalmanakka 2011 – Universitetets namnsdagsalmanacka 2011 – Universitehta nammabeaivealmmenáhkki 2011. 70–72. Helsingfors universitet. → Universitetets namnsdagsalmanacka → Namnsdagsalmanacka 2011.

Blomqvist, Marianne. 2010. I allas ögon lyste hoppet på en ljusare framtid. [On some Swedish names in Estonia.] Estlandssvensk/Eestirootslane 2010/1. 34–37. Tallinn: Kulturrådet för den svenska minoriteten.

Gustavsson, Pamela. 2010. Från högsta toppen till yttersta skären. [From the highest mountain to the outermost rocky islet.] Carola Ekrem m.fl. (red.), Ögonblick och evighet. Kulturskatter i Svenska litteratursällskapets arkiv och bibliotek. (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 738.) 36–37. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland.

Gustavsson, Pamela. 2010. Namnen i våra städer. [The names in our cities.] Carola Ekrem m.fl. (red.), Ögonblick och evighet. Kulturskatter i Svenska litteratursällskapets arkiv och bibliotek. (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 738.) 38–39. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland.

Jansson, Jonina. 2010. Talviteiltä taipaleille. Nimistö apuna vanhojen teiden tutkimuksessa. [From winter roads to footpaths. Nomenclature as an aid to research on old roads.] Hiidenkivi 2010/4. 12–14.

Korpimäki, Lotta. 2010. Aurinko paikannimissä. [Aurinko ('sun') in place names.] Tiesitkö tämän? 21.7.2010. Kotimaisten kielten tutkimuskeskus.

Kuzmin, Denis. 2010. Nimistö Vienan Karjalan asutushistorian lähteenä [Toponymy as a source for the settlement history of White Sea (Viena) Karelia]. Virittäjä 2010/2. 223–253.

Kepsu, Saulo. 2010. De gamla bebyggelsenamnen i Esbo. [The old settlement names in Espoo.] Kaija Mallat, Sami Suviranta & Reima T. A. Luoto (red.), Byarna i Esbo. De gamla bebyggelsenamnen och bylandskapet. 9–156. Esbo: Esbo stadsplaneringscentral.

Lappalainen, Hanna. 2010, se Ainiala & Lappalainen.

Lehtola, Veli-Pekka. 2010. Apinavaaran arvoitus. [The riddle of Apinavaara ('Ape mountain').] Hiidenkivi 2010/4. 22–23.

Maamies, Sari. 2010. Entinen Oulun lääni. [Former Oulun lääni ('Oulu county').] Kielikello 2010/4. 3.

Maamies, Sari. 2010. Iloista Tiinan päivää! [Happy Tiina's Day!] Kielikello 2010/1. 39–40.

Maj och maja. [Maj ('May') and maja ('decorate with green leaves').] Månadens ord 2010: maj. Forskningscentralen för de inhemska språken.

Mallat, Kaija, Sami Suviranta & Reima T. A. Luoto (red.). 2010. Byarna i Esbo. De gamla bebyggelsenamnen och bylandskapet. [The villages in Espoo. The old settlement names and the village landscape.] Esbo: Esbo stadsplaneringscentral. 176 s.

Manni-Lindqvist, Tiina. 2010. De Geer -moreeni. [De Geer moraines.] Kielikello 2010/1. 40.

Manni-Lindqvist, Tiina. 2010. Joulun ajan nimiä ja päiviä. [Names and days of the Christmas season.] Kuukauden kielijutut 2010, joulukuu.

Manni-Lindqvist, Tiina. 2010. Raja-Jooseppi vai Rajajooseppi? [Raja-Jooseppi or Rajajooseppi?] Kielikello 2010/1. 40.

Manni-Lindqvist, Tiina, Leila Mattfolk, Raija Miikkulainen & Helinä Uusitalo (red.). 2010. Ortnamns berättelser [The stories of place names.] Webbutställning (HTML) baserad på utställningen Ortnamns berättelser; består av 28 HTML-sidor och innehåller 80 kartor och bilder (jpg). (De svenska sidorna är sammanställda av Leila Mattfolk. Översättning till nordsamiska är gjord av Kaarina Vuolab-Lohi.)

Martola, Nina, Sirkka Paikkala, Terhi Nikkanen, Sari Hartonen, Eeva-Kaisa Heikura, Harry Schulman & Matti Tikkanen. 2010. Säätiedotusten nimet ja alueet. [Names and regions in weather forecasts.] Kielikello 2010/4. 21–23.

Mattfolk, Leila & Paula Sjöblom. 2009. Nordisk namnforskning 2008. Litteraturkrönika. 2.2. Finland. [Nordic name research 2008. Summary of Bibliography. Finland.] Namn och bygd 97. 134–140.

Mattus, Ilmari. 2010. Itä-Inarin paikannimistö. [Place names in East Inari.] Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja A 186.

Mikkonen, Pirjo, Martti Kahla, Ida Kempinen & Anna Charnaya (red.). 2010. Venäjän federaation paikannimiä. Oikeinkirjoitus- ja painotusopas. [Russian place names: a guide to spelling and accentuation.] Kotimaisten kielten tutkimuskeskus, Helsinki. (Faksimil i pdf-format av publikationen Venäjän federaation paikannimiä, 2006, ).

Mäkinen Kirsti, 2010. "Minä olen Piiskakylän tyttäriä!" Köllit lujittavat nyt paikallista identiteettiä. [I'm a girl from Piiskakylä (piiska 'whip' kylä 'village')! Nicknames now reinforce local identity.] Hiidenkivi 2010/5. 35–37.

Männistö, Marjut. 2010. Kaupungin käyttönimet elävät käyttäjiensä arjessa. [Everyday names and name usage in the city.] Kieliviesti 2010/1. 12–14.

Olthuis, Marja-Liisa. 2010. Inarinsaamen kasvinnimityö. [Work on plant names in Inari Sámi.] Sirkka Saarinen, Kirsti Siitonen & Tanja Vaittinen (red.), Sanoista kirjakieliin: juhlakirja Kaisa Häkkiselle 17. marraskuuta 2010. (Suomalais-ugrilaisen seuran toimituksia 259.) 313–328. Helsinki: Suomalais-ugrilainen seura.

Paikannimen tarina – Ortnamns berättelser. 2010. [The stories of place names.] Utställningsplanscher gjorda av: Esbo stad (Lea Keskitalo, Kaija Mallat, Sampsa Räsänen och Sami Suviranta); Forskningscentralen för de inhemska språken (Terhi Ainiala, Tiina Manni-Lindqvist, Leila Mattfolk, Raija Miikkulainen, Sirkka Paikkala, Sirkka Rautoja, Leena Savolainen, Eeva-Liisa Stenhammar, Toni Suutari, Helinä Uusitalo, Maria Vidberg (Helsingfors universitet) och Kaarina Vuolab-Lohi); Helsingfors stad (Hanna Ikonen, Timo Ketola och Johanna Lehtonen); Lantmäteriverket (Teemu Leskinen); Svenska litteratursällskapet i Finland (Pamela Gustavsson); Vanda stad (Timo Kallaluoto, Vesa Karisalo, Ritva-Leena Kujala och Tuula Määttänen). Utställningsplanscherna (PDF): 23 dokument; dessutom en HTML-sida och en utställningsaffisch (JPG).

Paikkala, Sirkka. 2010. Aalto-yliopiston yksiköiden nimet. [The names of the faculties of Aalto University.] Kielikello 2010/1. 38.

Paikkala, Sirkka. 2010. Fimeasta Stroke Unitiin – julkisten palvelujen nimet. [From Fimea to Stroke unit – the names of public service providers.] Kielikello 2010/3. 17–19.

Paikkala, Sirkka. 2010. Islannissa purkautuneen tulivuoren nimi. [The name of the volcano that erupted in Iceland.] Kielikello 2010/2. 38.

Paikkala, Sirkka. 2010. Julkishallinnon nimibyrokratiaa. [Name bureaucracy in the public administration.] Gerontologia 2010/2. 222–224.

Paikkala, Sirkka. 2010. Kuka päättää, miten nimi taipuu? [Who decides how to inflect a name?] Kielikello 2010/2. 39.

Paikkala, Sirkka. 2010. Läänistä aluehallintoviraston toimialue. [From lääni ('county') to aluehallintoviraston toimialue ('area of operation of the Regional State Administrative Agency').] Kielikello 2010/2. 31.

Paikkala, Sirkka. 2010. Nimibyrokratia jakaa outoja nimiä tutuille alueille. [Name bureaucracy gives odd names to familiar areas.] Kuntalehti 2010/12. 78–79.

Paikkala, Sirkka. 2010 (Rec.). Nimistöntutkimuksen oppikirja Saksasta. [An onomastic textbook from Germany.] Andrea Brendler & Silvio Brendler (red.). 2004. Namenarten und ihre Erforschung. Ein Lehrbuch für das Studium der Onomastik. Virittäjä 2010/2. 313–315.

Paikkala, Sirkka. 2010 (Rec.). Sofia Kotilainen. 2008. Suvun nimissä. Nimenannon käytännöt Sisä-Suomessa 1700-luvun alusta 1950-luvulle. Scandinavian Economic History Review 58:1. 90–93.

Paikkala, Sirkka. 2010. Reasons for name changes in Finland. Terje Larsen & Tom Schmidt (red.), Botolv – onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. 71–80. Oslo: Novus Forlag.

Paikkala, Sirkka. 2009. Processes by which family-name systems emerge. J.M. Tusková, E. Minárová & M. Harvalík (red.), Teoretické a komunikacní aspekty proprií. [Theoretical and Communicative Aspects of Proper Nouns.] 143–148. Brno: Masarykova univerzita.

Paikkala, Sirkka. 2010. Uudet kunnat ja niiden nimet. [New municipalities and their names.] Kielikello 2010/1. 35.

Paikkala, Sirkka. 2010. YK:n maailman paikannimien tietokanta avattu. [The UNGEGN World Geographical Names Database is open.] Kielikello 2010/1. 36.

Paunonen, Heikki. 2010. Se Ainiala & Vuolteenaho & Paunonen.

Pirkola, Saara. 2010. Nimineuvonnan vuosi 2009. [The year 2009 in name counselling.] Kielikello 2010/3. 20–22.

Pitkänen, Ritva Liisa. 2010 (Rec.). Helsingin seudun asutushistoriaa. [The settlement history of the Helsinki area.] Saulo Kepsu. 2005. Uuteen maahan. Helsingin ja Vantaan vanha asutus ja nimistö; Kaija Mallat, Sami Suviranta & Riema T. A. Luoto (red.). 2008. Kylä-Espoo. Espoon vanha asutusnimistö ja kylämaisema. Virittäjä 2010/1. 136–139.

Pitkänen, Ritva Liisa. 2010. Svenska ortnamn och svensk bebyggelse vid Bottenhavet. [Swedish place names and Swedish settlement by the Bothnian Sea.] Maria Löfdal, Fredrik Skott & Lena Wenner (red.), Från sjö till hav. Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist. 115–122. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen.

Pitkänen, Ritva Liisa. 2010. Place names – users and usage. Eva Brylla, Maria Ohlsson & Mats Wahlberg in collaboration with Wolfgang Haubrichs & Tom Schmidt (red.), Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences Uppsala 19–24 August 2002/5. 401–409. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.

Räisänen, Alpo. 2010. Suomen tutkituin sana- ja nimipesye. [The most studied word and name cluster in Finnish.] (Rec.). Päivi Rintala. 2003. Iha köyhän laihakin. Tutkimus itämerensuomen iha-kantaisista sanoista; Päivi Rintala. 2008. Ihalasta Ihaviljankorpeen. Iha-vartalo Suomen henkilön- ja paikannimissä. Virittäjä 2010/2. 294–302.

Saarelma, Minna. 2010. Suosituimmat etunimet vuonna 2009. [The most popular first names in Finland in 2009.] Yliopiston nimipäiväalmanakka 2011 - Universitetets namnsdagsalmanacka 2011- Universitehta nammabeaivealmmenáhkki 2011, 50–55. Helsingfors universitet.

Saarelma, Minna. 2010. Suosituimmat etunimet vuonna 2009. [The most popular first names in Finland in 2009.] Yliopiston almanakka vuodeksi 2011. 66–67. Helsingfors universitet.

Saarelma, Minna. 2010. Suomalaisen nimipäiväkalenterin luontoaiheiset etunimet. [Names referring to nature in the Finnish name day calendar.] Yliopiston nimipäiväalmanakka 2011 - Universitetets namnsdagsalmanacka 2011 - Universitehta nammabeaivealmme-náhkki 2011, 58–69. Helsingfors universitet. < http://almanakka.helsinki.fi /nimipaivat> → Universitetets namnsdagsalmanacka → Namnsdagsalmanacka 2011.

Saarelma, Minna. 2010. Suomalaisen nimipäiväkalenterin luontoaiheiset etunimet. [Names referring to nature in the Finnish name day calendar.] Yliopiston almanakka vuodeksi 2011. 73–76. Helsingfors universitet.

Salonen, Minna. 2010. Nyki, Nykki ja Mekka. [On slang names.] Kielikello 2010/1. 40.

Schybergson, Anita. 2010. Att tolka namn i tiden. Om det socioonomastiska greppet. [On the socio-onomastic approach.] Ritva Hartamaa-Heinonen & Pirjo Kukkonen (red.), Kiasm. (Acta Translatologica Helsingiensia 1.) Helsingfors: Helsingfors universitet.

Schybergson, Anita. 2010. Kognitiva system i namngivningen av finländska handelsfartyg 1838–1938. [Cognitive systems in the naming of Finnish ships 1838–1938.] Lectio praecursoria vid Helsingfors universitet 12.9.2009. Folkmålsstudier 48. 167–174. Helsingfors.

Sjöblom, Paula. 2010. Yritysnimi luo ensivaikutelman ja ylläpitää mielikuvia. [A company name creates a first impression and maintains images.] Kielikello 2010/3. 13–16.

Sjöblom, Paula. 2010. Multimodality of company names. Onoma 43 (2008). 351–380.

Sjöblom, Paula. 2009, se Mattfolk & Sjöblom. Suutari, Toni. 2010. Change and loss of the Swedish original loan names in Finland. Eva Brylla, Maria Ohlsson & Mats Wahlberg in collaboration with Wolfgang Haubrichs & Tom Schmidt (red.) Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences Uppsala 19–24 August 2002/5. 297–304. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.

Tiililä, Ulla. 2010. Hallintolaki koskee myös virastojen nimiä. [The Administrative Procedure Act also concerns names of public agencies.] Kielikello 2010/1. 8–10. Uusitalo, Helinä. 2010. Paikkainnimiä. [On the Names Archive and the collection of place names.] Tiesitkö tämän? 28.6.2010. Kotimaisten kielten tutkimuskeskus.

Uusitalo, Helinä. 2010. Säätiloja paikannimistössä. [Weather terms in place names.] Tiesitkö tämän? 15.12.2010. Kotimaisten kielten tutkimuskeskus.

Viinikainen, Taru. 2010. Taipuuko ”akrobaatti Aleksandra”? Nimikekonstruktio ja nimikkeen taipuminen lehtikielessä 1900-luvulta 2000-luvulle. [Title construction and title inflection in Finnish newspaper language from the early 20th century to the early 21st century.] Publications of the University of Eastern Finland. Dissertations in Education, Humanities, and Theology 1. 354 s. Joensuu.

Vidberg, Maria. 2010. Orientering i stadsmiljö med hjälp av ortnamn. [Orientation in the city with the help of place names.] Språkbruk 2010/2. 19–22.

Vuolteenaho, Jani & Terhi Ainiala. 2010. Naming and making places: excavating the connection between nation-building and toponymic research. Nadine Jänicke, Fergal Lenehan (red.), Language and the moulding of space : an interdisciplinary discussion. 11–31. Magdeburg: Meine verlag.

Vuolteenaho, Jani, Terhi Ainiala & Elina Wihuri. 2010. The change in planned nomenclature in Vuosaari, Helsinki. Onoma 42 (2007). 213–235.

Vuolteenaho, Jani. 2010, se Ainiala & Vuolteenaho.

Vuolteenaho, Jani. 2010, se Ainiala & Vuolteenaho & Paunonen.

Wihuri, Elina. 2010. Kallis ja Lassas. [Kallis and Lassas (Swedish surnames).] Kielikello 2010/2. 39. Kotimaisten kielten tutkimuskeskus, Helsinki.

Wihuri, Elina. 2010. Mennään Töölöön. [Let's go to Töölö.] Kielikello 2010/2. 40. Kotimaisten kielten tutkimuskeskus, Helsinki.

Wihuri, Elina. 2010. Niminikkarointia. [On creating company names.] Kielikuulumisia 6/2010. Wihuri, Elina. 2010, se Vuolteenaho, Ainiala & Wihuri.

3. Færøerne

Johansen, Anfinnur. 2010. To færøske personnavnelove. [Two Faroese personal name øaws]. Studia anthroponymica Scandinavica 28. 131–150.

Johansen, Anfinnur. 2010. Fólkanavnahagtøl fyri ár 2009. [The personal names statistics for the year 2009]. Erling Isholm (red.), Álmanakkin 2011. 420–421. Tórshavn.

Petersen, Heini F. & Jóannes Heinesen. 2010. Av fjalli at fjørustrond. Staðarnøvn í Sandavágs sókn. [From the mountain to the seashore. Place names in Sandvág parish]. Sandavágur.

Weyhe, Eivind. 2010. Hundatáttur og Dansk Kongetal – og tvey bygdamál [Hundatáttur and Dansk Kongetal – and two dialects]. Fróðskaparrit 58. 18–40.

Weyhe, Eivind. 2010. Tilnavne af stednavne i færøsk. [Bynames of place names in Faroese]. Terje Larsen & Tom Schmidt (red.), Botolv – onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. 139–145. Oslo: Novus Forlag.

4. Island

Guðrún Kvaran. 2010. Mellemnavne og nye personnavne i Island. [Middle names and new first names in Iceland]. Staffan Nyström (red.), Namn – en spegel av samhället förr och nu. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 41.). 154–170.

Guðrún Kvaran. 2010. Bubu, Bóbó, Dúdú, Dídí – og Magga. [The pet names Bubu, Bóbó, Dúdú, Dídí – and Magga]. Margarítur hristar Margréti Eggertsdóttur fimmtugri 25. nóvember 2010. 37–39. Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen. Reykjavík.

Svavar Sigmundsson. 2010. Allmänhetens namn. [Popular habitative names.] Staffan Nyström (red.), Namn – en spegel av samhället förr och nu. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 41.). 103–114.

Svavar Sigmundsson. 2010. Et par islandske bjergnavne. [Two Icelandic mountain names]. Terje Larsen & Tom Schmidt (red.), Botolv – onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. 121–125. Oslo: Novus forlag.

Svavar Sigmundsson. 2010. Nokkur bæjanöfn í Djúpárhreppi. [Some farm names in Djúpárhreppur district]. Ragnar Böðvarsson (red.), Holtamannabók III. 623–629. Rangárþing ytra.
Svavar Sigmundsson. 2010. Reconstructing words from Icelandic place-names. Lennart Elmevik & Svante Strandberg (red.), Probleme der Rekonstruktion untergegangener Wörter aus alten Eigennamen. 95–104. (Acta academiae regiae Gustavi Adolphi 112.) Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

Svavar Sigmundsson. 2010. Um Ertu og Tortu og fleiri bæjanöfn. [About Erta and Torta and other farm names]. Aravísur sungnar Ara Páli Kristinssyni fimmtugum 28. september 2010. 65–67. Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen. Reykjavík.

5 Norge

Akselberg, Gunnstein. 2010. Sosioonomastikk – framlegg til avgrensing. [Socio-onomastics – Suggestions of a delimitaion.] Staffan Nyström (red.), Namn – en spegel av samhället förr och nu. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 41.) 15–35.

Akselberg, Gunnstein. 2010. Ei litterær namnereise langs Diktarvegen. [A literary onomastic journey along the Poets' road.] Arne Osland m.fl. (red.), Jakob Sande 2010. Sande på Diktarveg 15–35. Dale: Jakob Sande-selskapet.

Alhaug, Gulbrand. 2010. Namnet frå 600-talet til i dag. [The name Botolv from the 7th c. to the present.] Terje Larsen & Tom Schmidt (red.) Botolv – onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. 1–11. Oslo: Novus forlag.

Coleman, Nancy L. & Olav Veka. 2010. A Handbook of Scandinavian Names. 195 pp. Madison, Wisconsin: University of Wisconsin Press.

Fet, Jostein. 2010. Sunnmørske tunnamn. Individ–samfunn–landskap. ["Tun"-names in Sunnmøre.] 415 s. U.s.: Snøhetta forlag.

Furnes, Steinar. 2010. Vestlandshesten og norskdomsbølgja. Patriotiske namn bore av hingstar fødde i perioden 1875–1899. Fenomenet og bakgrunnsårsakene. [The Westland horse and the wave of nationalistic spirit. Patriotic names of stallions born 1875–1899. The phenomenon and its background.] Namn og nemne 27. 7–27.

Hagland, Jan Ragnar. 2010. Ei lita gruppe skjergardsnamn i havet vest for Haugesund. [A small group of names of islets and fishing grounds to the West of Haugesund.] Namn og nemne 27. 57–62.

Hallaråker, Peter. 2010. Stadnamn i ei utskiftingsforretning på garden Halderager (Hallaråker) frå 1830. [ Place-names in the protocol of the reapportionment of land at the farm Halderager (Hallaraker) in 1830.] Terje Larsen & Tom Schmidt (red.) Botolv – onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. 25–36. Oslo: Novus forlag.

Harsson, Margit. 2010. Leksikon over norske rud-namn frå mellomalderen. [Dictionary of medieval Norwegian rud-names.] 930 s. Oslo: Novus forlag.

Haslum, Vidar. 2010. Tveit prestegård. Gnr. 110 Tveit, Kristiansand, Vest-Agder. [210 stedsnavn]. Innsamlet av Magnhild Egerhei Pedersen og Vidar Haslum. Utarbeidet av Vidar Haslum i samarbeid med Tveit historielag. [Tveit vicarage in Kristiansand, county of Vest-Agder. Place-names collected by Magnhild Egerhei Pedersen and Vidar Haslum, systematised by Vidar Haslum in co-operation with the local historical society of Tveit.] 40 s.

Helleland, Botolv. 2010. Metaphoric Naming in Western Norway. Milan Harvalík, Eva Minárová & Jana Marie Tušková (red.), Teoretické a komunikační aspekty proprií. Prof. Rudolfu Šrámkovi k životnímu jubileu. (Spisy Pedagogické fakulty Masarykovy univerzity svazek čislo 135.) 217–227. Brno: Masarykova univerzita. Pedagogická fakulta.

Helleland, Botolv. 2010. Frå Jeriko til Vaterlo – utanlandske nedslag i norske stadnamn. [From Jeriko to Vaterlo. Foreign impact on Norwegian place-names.] Maria Löfdahl, Fredrik Skott & Lena Wenner (red.), Från sjö til hav. Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist. 53–67. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen.

Hoel, Kåre. 2010. Bustadnavn i Østfold. 9. Varteig. [Settlement names in Østfold. 9. (The municipality of) Varteig.] Utgitt av Institutt for lingvistiske og nordiske studier Universitetet i Oslo ved Tom Schmidt. 203 s. Oslo: Novus forlag.
Holsbøvåg, Kåre Magne. 2010. Stadnamn i Molde kommune. Namn og kulturhistorie. [Place-names in the municipality of Molde. Names and cultural history.] 413 s. Utg. av Romsdals sogelag. Molde.

Hovdenak, Marit. 2010. Namn i Nynorskordboka. [Names in the New-Norwegian Dictionary.] Terje Larsen & Tom Schmidt (red.) Botolv –onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. 37–45. Oslo: Novus forlag.

Jørgensen, Jon Gunnar. 2010. Magnus Olsen som filolog. [Magnus Olsen as a philologist.] Namn og nemne 27. 47–56.

Kruken, Kristoffer. 2010. Stadnamn i bunden form som forledd i samansette stadnamn. [Place-names in the definite form as the specific element in compound place-names.] Terje Larsen & Tom Schmidt (red.), Botolv – onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. 47–51. Oslo: Novus forlag.

Myrvang, Finn. 2010. Namnelementet "lur". [The place-name element "lur".] Håløygminne 23. 181–192.

Myrvang, Finn. 2010. Frå hjarta til Gjertrud. [From "heart" to Gjertrud.]. Håløygminne 23. 225–232.

Myrvang, Finn. 2010. Namna Grøta(vær) og Gryta / Grytøya. [The place-names Grøta(vær) og Gryta / Grytøya.]. Håløygminne 23. 222–224.

Nedrelid, Gudlaug. 2010. Durdeirumpa, Hovudbrotet og andre teignamn i Gardsgrendi. [Durdeirumpa, Hovudbrotet and other field-names in the Gard hamlet.] Terje Larsen & Tom Schmidt (red.), Botolv – onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70 årsdagen 9. juni 2010. 58–69. Oslo: Novus forlag.

Nedrelid, Gudlaug. 2010 (Rec.). Eva Brylla: Andersson, Pettersson, Lundström och ... Beachman. Om nordiska efternamn i sin europeiska omgivning. Uppsala. Studia anthroponymica Scandinavica 28. 155–156.

Nes, Oddvar. 2010. Ortografisk kontekstanalyse. Gno. *Tinnr eller *Þinnr?. [On orthographical text analysis. Old Norse *Tinnr or *Þinnr?]

Namn og nemne 27. 91–95.

Pedersen, Aud-Kirsti. 2010. Stadnamn og identitet ved språkskifte. [Place-names and identity when changing languages.] Staffan Nyström (red.), Namn –en spegel av samhället förr och nu. 73–93. Stockholm: Nordstedts.

Sandøy, Helge. 2010. Romsdalsk språkhistorie. Frå runer til sms – og vel så det.[A history of the dialect of Romsdal. From runes to SMS – and even further.] [Om stedsnavn s. 51–81, om personnavn s. 199–202, 249–51, 296–299] 343 s. Oslo: Novus forlag.

Schmidt, Tom. 2010. Jentebingen, ball- og andre binger. ["The girls' bin", ball- and other bins.] Maria Löfdahl, Fredrik Skott & Lena Wenner (red.), Från sjö til land. Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist. 123–132. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen.

Schmidt, Tom. 2010. Summary presented at the final session. Eva Brylla, Maria Ohlsson & Mats Wahlberg in collaboration with Wolfgang Haubrichs & Tom Schmidt (red.), Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences. Uppsala 19–24 August 2002. 5. 295–296. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.
Schmidt, Tom. 2010, se også Hoel.

Seim, Karin Fjellhammer. 2010. "Dristige forkortninger"? En nytolkning av runeinnskriften i Selbu kirke (N 460). [‘Bold abbreviations’? A reinterpretation of the runic inscription in Selbu Church (N 460). Studia Anthroponymica Scandinavica 28. 27–39.

Stemshaug, Ola. 2010. Mari og Marja i Noreg. [Mari and Marja in Norway.] Studia Anthroponymica Scandinavica. 28. 87–105.

Stemshaug, Ola. 2010. Ulv m. og varg m. i målføre og stadnamn nordafjells. [Ulv m. and varg m. in dialect and place-names north of the mountains.] Terje Larsen & Tom Schmidt (red.), Botolv – onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. 95–104. Oslo: Novus forlag.

Svanevik, Anne. 2010. "Eigar eller festar kan fastsetje namn på eige bruk". En illusjon? ["An owner og tenant may decide the name of his own property". An illusion?] Terje Larsen & Tom Schmidt (red.), Botolv – onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. 113–120. Oslo: Novus forlag.

Særheim, Inge. 2010. Magnus Olsens forskning om dei norske staðir- og land-namna. [Magnus Olsen’s research on the Norwegian staðir- and land-names.] Namn og nemne. 27. 62–72.

Særheim, Inge. 2010. Hardangskjer, Hardangstøna og Hardangberget – hardingar på ferde. [Hardangskjer, Hardangstøna og Hardangberget – footprints of people from Hardanger.] Terje Larsen & Tom Schmidt (red.), Botolv – onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. 127–131. Oslo: Novus forlag.

Ulvang, Oddvar. 2010. Norske skipsnavn. Systemorientert navngiving. [Norwegian ship-names. A system-oriented name giving.] Håløygminne 23. 203–212.

Utne, Ivar. 2010. Fornavn i Onsøy før. [Given names in Onsøy in the past.] Varden. Utgitt av Onsøy Historielag. 38. 47–49.

Veka, Olav. 2010. 646 Kittelsen men ingen Kjetilsen – om forholdet mellom mannsnavn og patronym. [646 Kittelsen but no Kjetilsen – on the relationship between men’s names and patronymics.] Terje Larsen & Tom Schmidt (red.), Botolv – onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. 133–137. Oslo: Novus Forlag

Vevle, Odd. 2010. Botanisk nomenklatur og folketradisjonelle plantenemningar. Ei påminning om etnobotanikk som møtepunkt for natur- og kulturdanning. [Botanic nomenclature and popular plant-names, A reminder of ethno-botanics as a meeting point for nature and culture.] Namn og nemne. 27. 73–90.

Wiggen, Geirr. 2010. Bakvendte personnavn. [Reversed personal names.] Studia Anthroponymica Scandinavica. 28. 107–129.
Windt-Val, Benedicta. 2009. "Men han het Edvard...". Navn og navnebruk i Sigrid Undsets forfatterskap. ["But his name was Edvard ..." . Names and name usage in the literary works of Sigrid Undset.] 465 s. Oslo: Universitetet i Oslo. Det humanistiske fakultet.

6 Sverige

Aldrin, Emilia. 2010. Om förnamn som identitetsbärare. [On first names as identity markers.] Staffan Nyström (red.), Namn – en spegel av samhället förr och nu. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 41.). 136–153.

Aldrin, Emilia (Rec.). Rosa & Volker Kohlheim. Duden. Die wunderbare Welt der Namen. Studia anthroponymica Scandinavica 28. 157–158.

Ambrosiani, Björn. 2010. -tuna-namnen i Mellansverige. Järnåldersbildningar och medeltida uppkallelsenamn? [Names in -tuna in central Sweden – Iron Age-names and medieval analogical formations?] Namn och bygd 98.

Andersson, Thorsten. 2010. Folk i Norden. [Peoples in Scandinavia.] Thule. Kungl. Skytteanska samfundets årsbok 2010. 33–44.

Andersson, Thorsten. 2010. Hund och hundare i Mälarlandskapen. [Hund and hundare in the Lake Mälaren area.] Namn och bygd 98.

Andersson, Thorsten. 2010. Nytt om namn – 50 nummer. [Nytt om namn – 50 numbers.] Nytt om namn 50. 9–12.

Andersson, Thorsten. 2010. Ortnamn på -inge. [Place-names in -inge.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 83. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Andersson, Thorsten. 2010. Ortnamn på -tuna. [Place-names in -tuna.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 88. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Andersson, Thorsten. 2010. Sebende. [Sebende.] Maria Löfdahl, Fredrik Skott & Lena Wenner (red.), Från sjö till hav. Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist. 11–15. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen.

Andersson, Thorsten. 2010. Vad och vade. Svensk slåtter-, rågångs- och arealterminologi. [Vad and vade. Swedish terminology of hay-making, boundaries and acreage.] (Acta Academiae regiae Gustavi Adolphi 110.) Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

Andersson, Thorsten. 2010. Zum Aufbau des Onomastikons. Milan Harvalík, Eva Minárová & Jana Marie Tušková (red.), Teoretické a komunikační aspekty proprií. Prof. Rudolfu Šrámkovi k životnímu jubileu. (Spisy Pedagogické fakulty Masarykovy univerzity svazek čislo 135.) 11–18. Brno: Masarykova univerzita. Pedagogická fakulta.

Andersson, Thorsten. 2010 (Rec.). Duden. Deutsch als Fremdsprache. Standardwörterbuch. Herausgegeben von der Dudenredaktion. 2., neu bearbeitete und erweiterte Auflage (2010). Alliteratus. http://www.alliteratus.com/pdf/ns_duden_daf.pdf.
Andrén, Anders. 2010. Vem lät bygga kyrkorna på Gotland? [Who initiated the building of churches in Gotland?] Saga och sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok 2009. 31–59.

Brink, Stefan. 2010. Familj och kollektiv i det äldre samhället i Norden. [Family and collective in ancient Scandinavian society.] Saga och sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok 2009. 79–89.

Brink, Stefan. 2010. Hälsingelagens ställning mellan väst och syd, och mellan kung, kyrka och lokala traditioner. [The position of the Hälsinge law between west and south and between king, church and local traditions.] Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 2010.

Brink, Stefan. 2010. Oral fragments in the earliest Old-Swedish laws? Marco Mostert & Paul S. Barnwell (red.), Medieval legal process: physical, spoken and written performance in the Middle Ages. (Utrecht studies in Medieval literacy 19.) Turnhout: Brepolis.

Brink, Stefan. 2010. Ortnamn på -hem. [Place-names in -hem.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 87. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.
Brink, Stefan. 2010. Ortnamn på -säter. [Place-names in -säter.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges
nationalatlas.) 92. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Brink, Stefan. 2010. Place Names in Scandinavia. Robert E. Bjork (red.), The Oxford dictionary of the Middle Ages. Oxford: Oxford University Press.

Brink, Stefan. 2010. Var ligger Tjottaheiti? [Where is Tjottaheiti?] Kristinn Jóhannesson m.fl. (red.), Bo65. Festskrift till Bo Ralph. (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 39.) 11–14. Göteborg: Göteborgs universitet.

Brink, Stefan. 2010. Är Forsaringen medeltida? [Is Forsaringen from the Medieval period?] Hälsingerunor 2010.

Brylla, Eva. 2010. Birgit Falck-Kjällquist – får hon heta så? [Birgit Falck-Kjällquist – is she allowed to carry such a name?] Maria Löfdahl, Fredrik Skott & Lena Wenner (red.), Från sjö till hav. Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist. 17–21. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen.

Brylla, Eva. 2010. Han får heta Madeleine. En dom i Regeringsrätten. [He may take the name Madeleine. A judgment of the Supreme Administrative Court.] Studia anthroponymica Scandinavica 28. 151–154.

Brylla, Eva. 2010. Personnamn. [Personal names.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 100–105. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Edlund, Lars-Erik. 2010. Morfars karta – som jag minns den. [Grandpa’s map – as I remember it.] Håkan Tunón & Anna Dahlström (red.), Nycklar till kunskap. Om människans bruk av naturen. (Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden 48. CBM:s skriftserie 34.) 275–283. Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Uppsala: Centrum för biologisk mångfald.

Edlund, Lars-Erik. 2010. Om valv i nordiska ortnamn. [On valv in Scandinavian place-names.] Namn och bygd 98.

Edlund, Lars-Erik. 2010. Om valv och det ångermanländska Valto. [On valv and the place-name Valto in Ångermanland, Sweden.] Kristinn Jóhannesson m.fl. (red.), Bo65. Festskrift till Bo Ralph. (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 39.) 281–291. Göteborg: Göteborgs universitet.

Edlund, Lars-Erik. 2010. Språklig variation i tid och rum. [Language variation in time and space.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 8–17. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Ekvall, Ulla. 2010. Källor för folkliga växtnamn och folkliga växtnamn som källor. [Sources for popular names on plants and popular names on plants as sources.] Håkan Tunón & Anna Dahlström (red.), Nycklar till kunskap. Om människans bruk av naturen. (Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden 48. CBM:s skriftserie 34.) 109–120. Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Uppsala: Centrum för biologisk mångfald.

Elmevik, Lennart. 2010. Lössnan och Lössnaren. [Lössnan and Lössnaren.] Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. 5–8.

Elmevik, Lennart. 2010. Det värmländska sjönamnet Gapern. [The lake-name Gapern in Värmland.] Maria Löfdahl, Fredrik Skott & Lena Wenner (red.), Från sjö till hav. Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist. 31–36. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen.

Elmevik, Lennart. 2010. Ortnamn på -lösa. [Place-names in -lösa.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 85. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Elmevik, Lennart. 2010. Ortnamn på -sta(d). [Place-names in -sta(d).] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 82. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Elmevik, Lennart. 2010. Ortnamn på -vin. [Place-names in -vin.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 86. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Ericsson, Alf, Gert Franzén & Jan Paul Strid. 2010. Gårdar utan namn? »Pluralitet» i namnskick och bebyggelse. [Farms without names?] Namn och bygd 98.

Falck-Kjällquist, Birgit. 2010. Namn kring terrängbanorna i Bovallstrand, Bohuslän. [Names around running tracks in Bovallstrand, Bohuslän, Sweden.] Gunilla Byrman, Anna Gustafsson & Henrik Rahm (red.), Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk. Festskrift till Jan Svensson den 24 januari 2010. 82–87. Lund.

Falck-Kjällquist, Birgit. 2010. Namnlandskapet i en isländsk roman – Indriði G. orsteinssons Norðan við stríð. [Name-landscape in an Icelandic novel – Indriði G. Þorsteinsson’s Norðan við stríð.] Kristinn Jóhannesson m.fl. (red.), Bo65. Festskrift till Bo Ralph. (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 39.) 292–300. Göteborg: Göteborgs universitet.

Franzén, Gert, se Ericsson, Alf, Gert Franzén & Jan Paul Strid.

Fridell, Staffan. 2010. Differentiation. [Differentiation.] Kristinn Jóhannesson m.fl. (red.), Bo65. Festskrift till Bo Ralph. (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 39.) 26–35. Göteborg: Göteborgs universitet.

Fridell, Staffan. 2010. Langdano. [Langdano.] Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. 8–12.

Fridell, Staffan. 2010. Ortnamn på Visingsö. [Place-names on Visingsö.] Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. 13–27.

Fridell, Staffan. 2010. Läggevi. [Läggevi.] Namn och bygd 98.

Fridell, Staffan. 2010. Ortnamn på -by. [Place-names in -by.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 89. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Fridell, Staffan. 2010. Ortnamn på -löv. [Place-names in -löv.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 84. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Fridell, Staffan. 2010. Ortnamn på -måla. [Place-names in -måla.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 93. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Fridell, Staffan. 2010. Ortnamn på -ryd, -red, -röd, -rud och -råd. [Place-names in -ryd, -red, -röd, -rud and -råd.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 91. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Fridell, Staffan. 2010. Ortnamn på -torp. [Place-names in -torp.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 90. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Fridell, Staffan. 2010. Skeen. [Skeen.] Namn och bygd 98.

Fridell, Staffan. 2010. Stilistisk variation i ortnamn. [Stylistic variation in place-names.] Staffan Nyström (red.), Namn – en spegel av samhället förr och nu. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 41.). 94–102.

Fridell, Staffan, se även Gahrn, Lars & Staffan Fridell.

Frändén, Märit. 2010. »Att blotta vem jag är». Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920–2009. [‘Laying bare who I am’. Surnames and changes of surname among the Sami of Sweden, 1920–2009.] (Namn och samhälle 23.) Uppsala: Uppsala universitet.
Gahrn, Lars & Staffan Fridell. 2010. Ängsö. Ett gods som har tillhört Erik den helige. [Ängsö. An estate that belonged to St. Erik.] Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. 29–34.

Gräslund, Bo. 2010. Om relationen mellan arkeologi och ortnamnsforskning. Med en diskussion om ägonamn, plurala bebyggelsenamn och begreppet gård. [On the relation between archaeology and place-name research.] Namn och bygd 98.

Gustafsson, Linnea. 2010. Om smeknamnens funktion. Kan smeknamn användas för att studera sociolingvistiska frågeställningar? [On the function of nick-names. Can nick-names be used to study socio-linguistic topics?] Staffan Nyström (red.), Namn – en spegel av samhället förr och nu. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 41.). 171–187.

Hallberg, Göran. 2010. Kring hav och sjö i skånsk miljö. [On hav and sjö in a Scanian setting.] Maria Löfdahl, Fredrik Skott & Lena Wenner (red.), Från sjö till hav. Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist. 43–52. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen.

Hallberg, Göran. 2010. Nybyggens och villors namn. [Names on new settlements and detached houses.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 94–95. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Hallberg, Göran. 2010. Språkliga gränser i Skåne. [Linguistic borders in Scania.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 53. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Karlsson, Hugo. 2010. Namnet Mark [The place-name Mark]. Västgötabygden 65:2. 18.

Karlsson, Hugo. 2010. Några egenskapsbetecknande sjö- och vattendragsnamn i västra Sverige. [Some descriptive names of lakes and watercourses in western Sweden.] Maria Löfdahl, Fredrik Skott & Lena Wenner (red.), Från sjö till hav. Namn- och ordstudier tillägnade

Birgit Falck-Kjällquist. 69–77. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen.

Korhonen, Olavi & Hans Anderson. 2010. Samiska ortnamn vid vägar och färdleder i Lule lappmark. En liten bok om lulesamiska natur- och bebyggelsenamn vid gamla och moderna färdvägar i Lule lappmark, som är en del av Sábme, där Laponia, Lapplands världsarv, ligger. [Sami place-names along roads and paths in Lule lappmark.] Jokkmokk: Förlag Hans Anderson.

Källström, Magnus. 2010. Ett par norrländska namnproblem: nom. þrusun (Hs 12) och nom. aunhar (M8). [Some northern Swedish name problems: nom. þrusun (Hs 12) and nom. aunhar (M8).] Studia anthroponymica Scandinavica 28. 5–26.

Källström, Magnus. 2010. Hårds dotter och Gillögs son. [The daughter of Hård and the son of Gillög.] Staffan Nyström (red.), Namn – en spegel av samhället förr och nu. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 41.). 115–135.

Larsson, Mats G. 2010. Gödåkers gravfält – eller Kumlas? [The grave field of Gödåker – or Kumla?] Namn och bygd 98.

Leibring, Katharina. 2010. Children as name-givers – on the creation, formation and system structure of individual toy names in Sweden. Eva Brylla, Maria Ohlsson & Mats Wahlberg in collaboration with Wolfgang Haubrichs & Tom Schmidt (red.), Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences. Uppsala 19–24 August 2002. 5. 364–371. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.

Leibring, Katharina. 2010. ICOS och Norden. [ICOS and Scandinavia.] Terje Larsen & Tom Schmidt (red.), Botolv – onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. 53–58. Oslo: Novus Forlag.

Leibring, Katharina. 2010 (Rec.). Colette van Luik. Stora boken om namn. Studia anthroponymica Scandinavica 28. 158–159.

Löfdahl, Maria. 2010. Från Tistlarna till Nordkoster. Om namn på fyrar längs Västkusten. [From Tistlarna to Nordkoster. On names of lighthouses along the west coast of Sweden.] Maria Löfdahl, Fredrik Skott & Lena Wenner (red.), Från sjö till hav. Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist. 79–86. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen.

Löfdahl, Maria. 2010 (Rec.). Guðrún Kvaran, Hallgrímur J. Ámundason, Jónína Hafsteinsdóttir & Svavar Sigmundsson (red.), Norræn nöfn – Nöfn á Norðurlöndum. Hefðir og endurnýjun. Nordiska namn – Namn i Norden. Tradition och förnyelse. Handlingar från Den fjortonde nordiska namnforskarkongressen i Borgarnes 11–14 augusti 2007. Studia anthroponymica Scandinavica 28. 162–166.

Löfdahl, Maria & Lena Wenner. 2010. Angered – en stadsdel och ett språk i förändring. [Angered – a township and a language in change.] Staffan Nyström (red.), Namn – en spegel av samhället förr och nu. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 41.). 52–72.

Löfström, Jonas. 2010. Kriterier på proprialitet i svenska ortnamn. [Criteria of propriality in Swedish place-names.] Kristinn Jóhannesson m.fl. (red.), Bo65. Festskrift till Bo Ralph. (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 39.) 301–307. Göteborg: Göteborgs universitet.

Mattisson, Ann-Christin. 2010. Namn på slott och herresäten. [Names of castles and manors.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 99. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Melefors, Evert. 2010. De gotländska ägonamnen på -arve. [Gotlandic field-names ending in -arve.] Per Stobaeus (red.), Kust och kyrka på Gotland. Historiska uppsatser. (Arkiv på Gotland 7.) 397–410. Visby: Landsarkivet i Visby och Gotlands kommunarkiv.

Mörner, Nils-Axel & Svante Strandberg. 2010. Marviken. Geologiskt baserad namntolkning. [Marviken. A geologically based name-interpretation.] Saga och sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok 2009. 179–185.

Neumüller, Kristina. 2010. Grindstugan, Römossen och Trumslagartorp. Nybyggesnamn i Rekarnebygden under 1500- och 1600-talet. [Grindstugan, Römossen and Trumslagartorp. Naming of new settlements in Rekarnebygden in the 16th and 17th centuries.] Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. 35–59.

Nilsson, Leif. 2010. [Medverkan i:] Förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet. Redovisning av regeringsuppdrag. [Suggestions for a national implementation of UNESCO’s convention on protection of the intangible cultural heritage.] (Institutet för språk och folkminnen. Småskrifter 3.) Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.

Nilsson, Leif. 2010. [Medverkan i:] Geografisk information – Belägenhetsadresser – Handbok. [Geographic information – Locational addresses – Handbook.] (Teknisk rapport. SIS-TR 33:2010.) Stockholm: Swedish Standard Institue.

Nyman, Eva. 2010. Ortnamn på -anger/-ånger i Norden. [Place-names in -anger/-ånger in Scandinavia.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 80. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Nyman, Eva. 2010. Ortamn på -und i Norden. [Place-names in -und in Scandinavia.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 81. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Nyman, Eva. 2010. Nordische Ortsnamen auf -und in ihrem europäischen Zusammenhang. Eva Brylla, Maria Ohlsson & Mats Wahlberg in collaboration with Wolfgang Haubrichs & Tom Schmidt (red.), Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences. Uppsala 19–24 August 2002. 5. 209–215. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.

Nyman, Eva. 2010. Vattennamn på Snägd- i Medelpad. [Hydronyms in Snägd- in the province of Medelpad in Sweden.] Maria Löfdahl, Fredrik Skott & Lena Wenner (red.), Från sjö till hav. Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist. 97–106. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen.

Nyström, Staffan. 2010. Anna Linds Plats ’Anna Lindh Place’: the story of an urban commemorative name. Onoma. Journal of the International Council of Onomastic Sciences 42 (2007). 111–129.

Nyström, Staffan. 2010. The Place-Name Advisory Board and national name standardization in Sweden. Hubert Bergmann & Peter Jordan (red.), Geographische Namen – Vielfalt und Norm. 40 Jahre institutionalisierte Ortsnamenforschung und -standardisierung in Österreich. 65. Geburtsdag von Isolde Hausner. Akten des Internationalen Symposions. Wien, 10. und 11. März 2009. (Beihefte zur Österreichischen Namenforschung 6.) 71–81. Wien.

Nyström, Staffan. 2010. Skoboraden. [Skoboraden.] Maria Löfdahl, Fredrik Skott & Lena Wenner (red.), Från sjö till hav. Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist. 107–114. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen.

Nyström, Staffan. 2010. UNGEGN i Uppsala 27–29 oktober 2010. [UNGEGN-meeting in Uppsala, October 27–29 2010.] Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. 85–86.

Ryman, Lennart. 2010. Brattingsborgh och Frøghdenborgh – och några andra tillnamn i Stockholms medeltida stadsböcker. [Brattingsborgh and Frøghdenborgh – and some other bynames in the medieval city records of Stockholm.] Studia anthroponymica Scandinavica 28. 41–55.

Ryman, Lennart. 2010. Maisa på samhällets botten. [Maisa – at the bottom of society.] Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. 62–66.

Sandnes, Berit. 2010. From Starafjall to Starling Hill. An investigation of the formation and development of Old Norse place-names in Orkney. http://www.spns.org.uk/Starafjall.pdf

Sandnes, Berit. 2010. Linguistic patterns in the place-names of Norway and the Northern Isles. Robert McColl Millar (red.), Northern lights, northern words. Selected papers from the FRLSU conference, Kirkwall 2009. 3–14. http://www.abdn.ac.uk/pfrlsu/volumes/vol2/

Sandnes, Berit. 2010. Skånes ortnamn. Serie A. Bebyggelsenamn 6. Gärds härad. [The place-names of Scania. Series A. Settlement names 6. Gärds härad.] Lund: Institutet för språk och folkminnen. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund.

Schalin, Johan. 2010. Germanskt *watōr ’vatten’, namnet Vättern och fornsvenskt *vætur. [German *watōr ’water’, the name Vättern and Old Swedish *vætur. ] Arkiv för nordisk filologi 125. 5–50.

Selinge, Klas-Göran. 2010. Språket i landskapet. Om runstenar, rågångar och byar. [Language in the landscape. About rune-stones, boundaries and hamlets.] (Acta Academiae regiae Gustavi Adolphi 111.) Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
Stobaeus, Per. 2010. Namnet Karlsö. [The island name Karlsö.] Per Stobaeus (red.), Kust och kyrka på Gotland. Historiska uppsatser. (Arkiv på Gotland 7.) 397–410. Visby: Landsarkivet i Visby och Gotlands kommunarkiv.

Strandberg, Svante. 2010. Gårdnamnet Fallet i Julita. [The farm-names Fallet in Julita parish.] Julita hembygdsförening. Årsskrift 2010. 37.

Strandberg, Svante. 2010. Kävra och Kävsta. [Kävra and Kävsta.] Terje Larsen & Tom Schmidt (red.), Botolv – onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. 105–112. Oslo: Novus Forlag.

Strandberg, Svante. 2010. Löppsjön och Löpsjötorp. [Löppsjön and Löpsjötorp.] Katrineholm–Stora Malms hembygdsförenings årsskift 2010. 23–24.

Strandberg, Svante. 2010. Något om hemmansnamnet Krabbagården. [Remarks on the farm name Krabbagården.] Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. 67–70.

Strandberg, Svante. 2010. Sjönamnen Vitten och Kolsnaren. [The lake-names Vitten and Kolsnaren.] Västra Vingåkers hembygdsförenings årsskrift 2010. 16–17.

Strandberg, Svante. 2010. Sjönamnet Bjärken och gårdnamnet Bjärsätter. [The lake-name Bjärken and the farm-name Bjärsätter.] Björkviks hembygdsförening. Årsskrift 2010. 14–15.

Strandberg, Svante. 2010. Sjönamnet Viren. [The lake-name Viren.] Vårt Östra Vingåker. Östra Vingåkers hembygdsförenings årsskrift 2010. 32–33.

Strandberg, Svante. 2010. Sjönamnet Gändeln i Kolmården. [The lake-name Gändeln in the Kolmården forest.] Kilabygden. Kila hembygdsförenings årsskrift 21. 37–39.

Strandberg, Svante. 2010. The Unit for Scandinavian onomastics, Uppsala university – a presentation. Sture Ureland (red.), From the Russian rivers to the North Atlantic – migration, contact and linguistic areas. (Studies in eurolinguistics 7.) 471–476. Berlin: Logos Verlag.

Strandberg, Svante. 2010. Timsälvens namn. [The name of the river Timsälven.] Karlskoga bergslag 2010. 44–54.

Strandberg, Svante. 2010. Tjäran i Fasterna socken. [The place-name Tjäran in Fasterna parish.] Maria Löfdahl, Fredrik Skott & Lena Wenner (red.), Från sjö till hav. Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist. 133–141. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen.

Strandberg, Svante. 2010. Tjäran och Långhundraleden. [Tjäran and Långhundraleden.] Namn och bygd 98.

Strid, Jan Paul, se Ericsson, Alf, Gert Franzén & Jan Paul Strid.

Sundström, Kjell. 2010. Sockennamnet Hammerdal – en felskrivning eller en korrekt beskrivning? [The parish name Hammerdal – misspelling, or a correct description?] Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. 71–83.

Wahlberg, Mats. 2010. Gatunamn och kvartersnamn i städerna. [Street-names and names of city blocks.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 96–97. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Wahlberg, Mats. 2010. Namn på hus och krogar i städerna. [Names on houses and inns in towns.] Östen Dahl & Lars-Erik Edlund (red.), Språken i Sverige. (Sveriges nationalatlas.) 98. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Wahlberg, Mats. 2010. Sockennamnet Säfsnäs. [The parish-name Säfsnäs.] Maria Löfdahl, Fredrik Skott & Lena Wenner (red.), Från sjö till hav. Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist. 155–165. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen.

Wenner, Lena. Se Löfdahl, Maria & Lena Wenner.

Vikstrand, Per. 2010. Magnus Olsen som sakralnamnsforskare. [Magnus Olsen as a researcher in the field of sacral place-names.] Nytt om namn 50. 67–73.

Vikstrand, Per. 2010. Magnus Olsen som sakralnamnsforskare. [Magnus Olsen as a researcher in the field of sacral place-names.] Namn og nemne 27. 29–46.

Vikstrand, Per. 2010. Äldre ortnamn i Nationalstadsparken. [Older place-names in the National City Park.] Margareta Elg, (red.), Kungliga national stads parken [sic!]. Historiska landskap i levande stad. Stockholm: Kungl. Djurgårdens förvaltning. 25–28.

Wiktorsson, Per-Axel. 2010. Bergsbruk och namn. En ortnamnsstudie om Bergslagen. [Mining and names. A place-name study of the area of Bergslagen.] Örebro: Allan Wetterholms stiftelse.