Manuskriptanvisningar för bidrag i NORNA-rapporter
Observera att dessa anvisningar endast är vägledande. Det står varje redaktion fritt att tillämpa andra anvisningar.
Ett bidrag till en NORNA-rapport fackgranskas av anonyma, utomredaktionella sakkunniga. Sänd därför in ditt bidrag i två versioner, av vilka det ena är anonymiserat. Efter att du har fått redaktionens och fackgranskarnas kommentarer förutsätts du omarbeta ditt bidrag så att det beaktar kommentarerna, alternativt diskutera kommentarerna med redaktionen.
Redaktionen har rätt att refusera bidrag som inte fyller de krav som ställs i manuskriptanvisningarna.
Du kan skriva ditt bidrag på danska, norska eller svenska. Skriver du på ett språk som inte är ditt modersmål bör du låta språkgranska texten innan du sänder in den till redaktionen. Den enskilda redaktionen kan besluta att godkänna bidrag också på andra språk.
Hur omfattande bidraget får vara bestäms av redaktionen.
Förse ditt bidrag med en kort sammanfattning på engelska eller tyska. Den enskilda redaktionen kan dessutom begära en sammanfattning på det språk bidraget är skrivet på. Sammanfattningarna publiceras i rapporten och på NORNA:s hemsida (www.norna.org) om författarna inte kommer överens om annat med redaktionen.
Du ska förse ditt bidrag med ca 5 nyckelord, dels på det språk som bidraget är skrivet (danska, norska eller svenska), dels på det språk som sammanfattningen är skriven (engelska eller tyska).
Manuskriptet ska du sända i elektronisk form till redaktionen. Vid behov kan du komplettera med en pdf eller en utskrift, i synnerhet om bidraget innehåller specialtecken.
Om du inte kommer överens om annat med redaktionen har redaktionen/NORNA rätt att publicera artikeln på nätet.
Formalia
Du ska tydligt ange rubriknivå i manuskriptet, t.ex. genom numrering. Den enskilda redaktionen bestämmer om rubriker/överskrifter numreras i den tryckta publikationen eller om rubriknivåerna anges typografiskt.
Numrera tabeller och illustrationer. Tabeller ska förses med rubrik (ovanför tabellen), illustrationer med bildtext (under illustrationen). Tabeller och illustrationer fogas in i texten på önskad plats, alternativt bifogas separat med en markering i texten om var de ska fogas in. Redaktionen har rätt att göra justeringar i placeringen kan vid ombrytningen.
Obs 1: Illustrationer ska ha tillräckligt god kvalitet för tryckning.
Obs 2: Det ligger på författarens ansvar att det finns behörigt tillstånd att trycka illustrationen (enligt de regler som gäller i det land/de länder där förlaget/förlagen finns).
Använd så få fotnoter som möjligt. Numrera dem löpande genom hela texten. Fotnotstexten placeras i den tryckta publikationen nedtill på sidan.
Kursiv används för att markera namn och andra ord och ordelement osv. som diskuteras. Fetstil kan undantagsvis användas i framhävande syfte (emfas).
Om du vill använda specialtecken, t.ex. vissa bokstäver och diakritiska tecken som inte finns i ordbehandlingsprogrammet, bör du diskutera fonten med redaktionen.
Förklara andra än allmänt kända förkortningar. Är det antal förkortningar du använder stort kan du bifoga en särskild förkortningslista.
Litteratur- och källhänvisningar
En variant av Harvard-systemet rekommenderas för hänvisningar, med författarnamn, publiceringsår (och sida) samt särskild litteraturförteckning. Hänvisningar till långa webbadresser kan med fördel placeras i fotnot. Bok- och tidskriftstitlar kursiveras inte. Förlag (och förlagsort) ska anges för böcker men normalt inte för tidskrifter. Romerska siffror i bok- och tidskriftsartiklar ersätts eventuellt med arabiska.
Exempel på hänvisningar
... Vidare slutleden -lä, som påträffats också på Åland och i Nyland (Nordström 1921 s. 96; Huldén 1993 s. 21) och som enligt Leibring (2000 s. 145) kanske kunde härledas från svenskans verb lida ’tåla, tycka om’. Det rätt sällsynta Spånga har sannolikt betecknat en ko med vita fläckar (Leibring 2000 s. 192 och där citerad litteratur).
... Namn skapade till fantasilekar saknas hos de flerspråkiga barnen, något som annars är vanligt när barn är namngivare (se Huldén 1976 och Tikka 2009 s. 73 ff.).
Exempel på uppgifter i litteraturförteckningen
Monografi
Leibring, Katharina, 2000: Sommargås och Stjärnberg. Studier i svenska nötkreatursnamn. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 69.) Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
Seppälä, Janne, 2013: Kulkine.net – tutkimus epävirallisista kulkineennimistä. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto, kielten laitos. Tillgänglig via: www.kulkine.net.
Redigerat verk
Binamn. Uppkomst, bildning, terminologi och bruk. Handlingar från NORNA:s 40:e symposium i Älvkarleö, Uppland, 29/9–1/10 2010. Red. av Staffan Nyström, Eva Brylla, Katharina Leibring, Lennart Ryman & Per Vikstrand. 2012. (NORNA-rapporter 88.) Uppsala: NORNA-förlaget.
Artikel i redigerade verk
Huldén, Lars, 1976: Barnens ortnamn. I: Ortnamn och samhälle. Aspekter, begrepp, metoder. Rapport från NORNA:s fjärde symposium i Hanaholmens kulturcentrum 25–27 april 1975, red. av Vibeke Dahlberg. (NORNA-rapporter 10.) S. 98–106. Helsingfors: Folkkultursarkivet.
Uppsats
Litonius, Sophie, 2010: Vänner, kolleger och gynnare. Namngivningen av de finska fästningsverken under Augustin Ehrensvärds tid. Opublicerad magisteravhandling. Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning, Helsingfors universitet.
Artikel i tidskrift
Haslum, Vidar, 2011: Noen bedre enn Kvarstein og Kvalbein? I: Nytt om namn 53. S. 38–43.
Artikel i elektronisk tidskrift
Tent, Jan, 2015: Approaches to Research in Toponymy. I: Names 63:2. S. 65–74.
http://www.maneyonline.com/doi/pdfplus/10.1179/0027773814Z.000000000103
Artikel i dagstidning
Den sidsta stedsforsker. 2014. Klassekampen 8.7.2014.
Den sidsta stedsforsker. 2014. Klassekampen 8.7.2014. http://www.klassekampen.no/article/20140708/ARTICLE/140709971 (hämtad 11.11.2014).
Grünbaum, Catharina, 2009: Nu skrivs partinamnen som namn – med stor bokstav. Dagens Nyheter 1.2.2009.
Elektroniskt tillgängligt dokument
En ny lag om personnamn. SOU 2013:35. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/16874/a/217935 (hämtad 25.9.2013).
Webbsida
Nordiska samarbetskommittén för namnforskning, [årtal anges om bekant]: Vad är NORNA? http://www.norna.org/?q=content/vad-är-norna (hämtad 11.11.2014).
Svenska kennelklubben, 2006: http://www.hundsport.se/redaktionellt/artiklar_mapp/
hundstatistik.html
Svenska namn: http://www.svenskanamn.alltforforaldrar.se/namnsdag (hämtad 20.10.2015)
Osignerad artikel i uppslagsverk
Svenska akademins ordbok [SAOB], 1916: Binamn.
Svenska akademins ordbok [SAOB], 1916: Binamn. Tillgänglig: http://g3.spraakdata.gu.se /saob/
Signerad artikel i uppslagsverk
Andersson, Thorsten: Namnforskning. I: Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/namnforskning (hämtad 1.7.2015).
Blogginlägg, diskussionsforum, e-postlista, twitter
Anders, 2014: Göteborgs nya gator ska bli jämställda. [Blogg] 31 januari. http://spraktidningen.se/blogg/goteborgs-nya-gator-ska-bli-jamstallda (hämtad 1.7.2015).
Blomqvist, Marianne, 2014: Svenska dagen förr och nu - Gustav Adolf gör plats för Svea. [Blogg] 31 oktober. http://almanakka.helsinki.fi/sv/julkaisut/ blogi/372-svenska-dagen-forr-och-nu-gustav-adolf-gor-plats-for-svea.html (hämtad 7.7.2015).
Språk och folkminnen, @namnfragor, 2015: Den nuvarande formen Gotland med o beror främst på tyskt inflytande. [Twitter] 21 september. https://twitter.com/namnfragor (hämtad 22.9.2015).
Podcast
Rasper, Emmy, 17 juni 2014. Kan Attefall göra en Friggebo? I: Språket [podcast]. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/385944?programid=411 (hämtad 1.7.2015).
Namndatabaser
SSBa = Statistisk sentralbyrå: http://www.ssb.no/a/kortnavn/navn/fornavn-menn-100.html (sist nedlasta 09-03-2014).
SSBb = Statistisk sentralbyrå: http://www.ssb.no/a/kortnavn/navn/fornavn-kvinner-100.html (sist nedlasta 09-03-2014).
Dessa vägledande manuskriptanvisningar har omarbetats av NORNA-kommittén i samarbete med NORNA-förlagets förlagschef. Anvisningarna har godkänts på NORNA-kommitténs möte den 21 oktober 2015.