Nyhetsbrev 15, 9 maj 2011
NORNAs nyhetsbrev nr. 15, 9. mai 2011
Danmark
Den femtende nordiske navneforskerkongres 2012
Nordisk Forskningsinstitut, Afdeling for Navneforskning afholder Den femtende nordiske navneforskerkongres ”Navne og skel – skellet mellem navne” på Askov Højskole den 6.-9. juni 2012. Kongressen har fået sin egen hjemmeside på adressen: http://nfi.ku.dk/navnekongres2012/
Navnemiljøer og samfund i jernalder og vikingetid
Rapporten fra NORNAs 38. symposium på Fyn i 2009 Navnemiljøer og samfund i jernalder og vikingetid er i trykken og udkommer i begyndelsen af maj 2011. Udgivelsen er redigeret af Lisbeth Eilersgaard Christensen og Bent Jørgensen og publiceres som nummer 86 i rækken af NORNA-rapporter. Reklameblad med oplysninger om pris og bestillingsmuligheder udsendes i forbindelse med udgivelsen.
navn.ku.dk
Afdeling for navneforskning har fået et nyt formidlingssite som er Danmarks eneste videnskabeligt baserede website om navne (http://navn.ku.dk/). Her findes eksempelvis ”Månedens navn” hvor der hver måned bringes en behandling af et udvalgt sted- eller personnavn (http://navn.ku.dk/maanedens_navn/). Et andet tiltag på hjemmesiden er ph.d.-studerende Katrine Kehlet Nørskovs blog ”Det vi går og hedder” hvor hun løbende deler sine tanker om personnavne og deres brug (http://navn.ku.dk/personnavne/det_vi_gaar_og_hedder/).
Hjaltland research network
Et nyt forskningsnetværk, Hjaltland Research Network, der har til formål at belyse vikingetiden i Nordatlanten gennem bl.a. arkæologi, genetik og navneforskning er blevet etableret med hjælp af en bevilling fra Royal Society of Edinburgh. Projektet ledes fra University of Highlands and Islands, Edinburgh University, og har deltagelse fra navneforskermiljøerne ved Københavns Universitet og Dialekt och Ortnamnsarkivet i Lund. Projektet kan følges på www.hjaltlandnetwork.com.
Birgit Eggert og Peder Gammeltoft
Finland
Dödsbud
Eeva Maria Närhi avled den 21 februari 2011. Eeva Maria ägnade stora delar av sitt liv åt namnvård och namnforskning, bl.a. som chef för finska namnbyrån vid Forskningscentralen för de inhemska språken 1976-1995. Hon deltog aktivt i såväl nationellt som internationellt namnvårdsarbete.
Symposiet Namn i staden
NORNA:s 42 symposium ordnas den 10-12 november på Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors. Symposiets webbplats finns på adressen http://www.focis.fi/stadsnamn.
Vägnamn på nätmuseum
På Grankullas nätmuseum Grani finns en virtuell namnutställning “Om vägnamn i Grankulla”, som berättar om bakgrunden till en del namn i staden. Här får vi bl.a. veta att Trädgårdsvägen (Puutarhatie) syftar på en blomsterträdgård, Violgård. Namnet togs i bruk 1917. Utställningen finner man på adressen http://www.kauniainen.fi/sv/service_och_blanketter/kulturservice/natmuse....
Namn i Åbo uppmärksammas under kulturhuvudstadsår
Åbo och Tallinn är Europas kulturhuvudstäder år 2011. I Åbo lyfts också namnen fram och i vår har Åbo museicentral gett ut ett digert verk som belyser stadens månghundraåriga historia med hjälp av namnskicket. Boken heter Turun katuja ja toreja (‘Åbo gator och torg’). I boken finns rikligt med gamla kartor och fotografier av gamla Åbo. Mer information (på finska): http://www.turku.fi/public/default.aspx?contentid=245438&nodeid=17818
Ett av de projekt som initierats under kulturhuvudstadsåret är att ta skyltar i bruk med gamla kvartersnamn i Åbo centrum. Dessa ska minna om de kvartersnamn som gavs i den stadsplan som Engel gjorde efter att Åbo brann 1827. Motiven för kvartersnamnen kom i huvudsak från djur- och växtriket och från mytologin. Exempel på gamla kvartersnamn är Liljan, Svärdet, Falken, Grodan och Olympia. En grupp finländska konstnärer har bjudits in att illustrera skyltarna. Mer information (på finska): http://www.turku2011.fi/turku365/korttelinimikyltit_fi.
Paula Sjöblom & Leila Mattfolk
Norge
Nye bøker
I løpet av det siste halvår er det kommet fire bøker som kan ha interesse for nordiske navneforskere.
Nancy L. Coleman and Olav Veka, A Handbook of Scandinavian Names The University of Wisconsin Press. 2010. 195 s., er en populær framstilling av skandinaviske personnavn framfor alt beregnet på en amerikansk leserkrets med interesse for skandinavistikk.
Kåre Magne Holbøvåg, Stadnamn i Molde kommune. Namn og kulturhistorie. Molde: Utgjeve av Romsdal sogelag. 2010. 413 s., retter seg mot så vel fagmannen som den interesserte legmann.
Jostein Fet, Sunnmørske tunnamn. Individ – samfunn – landskap. Snøhetta forlag u.s. 2010. 415 s., tar for seg en sjelden utforsket navnekategori med appell til både navnegranskere, kulturhistorikere og lokalhistorikere
Ivar Utne, Hva er et navn? Tradisjoner – Navnemoter – Valg av fornavn og etternavn. Oslo: Pax forlag a.s. 2011 222 s., er en lettlest og populært utformet innføring i de omtalte underkategoriene.
Ole-Jørgen Johannessen
Sverige
Disputation
Den 29 april disputerade Emilia Aldrin i Uppsala med avhandlingen Namnval som social handling. Val av förnamn och samtal om förnamn bland föräldrar i Göteborg 2007–2009. Uppsala 2011. (Namn och samhälle 24.) Fakultetsopponent var docent Terhi Ainiala, Forskningscentralen för de inhemska språken (FOCIS), Helsingfors. Avhandlingen kan beställas från Seminariet för nordisk namnforskning i Uppsala, seminariet@nordiska.uu.se.
Upptecknarkurs
Den 17 maj arrangerar Namnarkivet i Uppsala en kurs i ortnamnsdokumentation. Den genomförs på Folkets hus i Kiruna och vänder sig särskilt till dem som är intresserade av att uppteckna ortnamn på finska, meänkieli och samiska. Mer information finns på http://www.sofi.se/7365 .
Nytt läromedel
Vid Seminariet för nordisk namnforskning har arbetet med ett nytt läromedel i namnforskning inletts under ledning av Staffan Nyström. Det planerade läromedlet är heltäckande och behandlar alla slags namn. Det kommer att skapas successivt i tre steg och finnas tillgängligt digitalt som i första hand en serie pdf-filer. En ansvarig redaktör eller redaktionsgrupp kommer att svara för fortlöpande underhåll och uppdateringar. I steg 1 kommer ett komprimerat men heltäckande ”baskompendium” att tas fram, dvs. en serie kortare nybörjaravsnitt som kan läsas/skrivas ut separat men också fogas samman till en helhet. Steg 2 omfattar fördjupningsavsnitt, kopplade till och enkelt nåbara från baskompendiet. Från kompendiet ska man kunna ”klicka sig” vidare till texter som fördjupar, förklarar och exemplifierar fakta och resonemang i kompendiet. Steg 3 syftar till att förse avsnitten i baskompendiet med arbetsuppgifter och övningar.
Per Vikstrand